Masten – ryggraden i modern kommunikation.

Snabbheten med att få fram ett tydligt budskap är den viktigaste faktorn i alla kommunikationer.
Man har använt trummor, speglar, brevduvor, svalor, hästar, signaleldar och telegrafi.
Behovet av att kommunicera är ett gammalt arv.

För cirka 35 000 år sedan gjordes de första grottmålningarna som krävde att man var tvungen att gå till grottan för att läsa meddelandet. Under forntiden kom t.ex kilskriften, som inpräntades på lertavlor och levererades så klart med budbärare i lerkuvert.
Postväsendet uppfanns cirka 2000 år f.Kr.

Det var Guglielmo Maconi som, för drygt hundra år sedan, demonstrerade möjligheten att kommunicera via radio.
1901 skickade han ett radiomeddelande över Atlanten och sjutton år senare ett till Australien.
1906 lyckades Reginald Fassenden överföra den mänskliga rösten via radio. I och med rundradion kom radiomottagaren in i våra hem under 20- och 30-talet.

1927 började Motala masterna sända på långvåg och Grimeton anläggningen var vår svenska sändarstation för trådlös telegrafi över Atlanten. Grimeton anläggningen består av sex 127 meter höga master, som är uppställda på rad med 380 meters lucka och med sex vertikala strålande element. Principen, i början, var att hitta den högsta punkten i terrängen eller högsta byggnaden, montera största möjliga antenn för högsta möjliga effekt för att täckta så stor yta som möjligt.
Bilradion kom och med den även sambandsbilar för polisen och militären.

Andra världskriget ökade markant behovet av den trådlösa kommunikationen då de flesta
telegrafkablarna saboterades. Sambandsnätet börjades byggas upp i Sverige och det var det inte aktuellt att bygga ett fåtal stora master, för dessa fungerade inte i en kuperad miljö, utan man behövde vädertåliga konstruktioner som var lätta att transportera och montera. Standardmasten i Sverige är oftast tresidig, varmförzinkad och byggd i sexmeters sektioner samt stagad.

På sjuttiotalet kom mobiltelefonen, för att 1993 formligen explodera, i en massmarknad och man räknar med att passera 100 miljoner abonnenter före sekelskiftet. Nu bygger man fler och kortare master för att få full täckning samt att man ska kunna förflytta sig obehindrat till fots eller i bilar. Nu kan man även med modern elektronik minska effekterna och på det sättet även minimera storleken på mobiltelefonerna.

2006 lanserade mobilsurf med 3G/GSM med en överföringshastighet på 384kbps. Upp till 14 Mbsa med HDSPA. Under 2009 påbörjades utbyggnaden av 4G. Tekniken är speciellt inriktad för snabba och stora överföringar av datatrafik. Överföringar på 100 Mbit/s för rörliga objekt och upp till 1Gbit/s på fasta objekt.

5 september 2018 startade man det första 5G nätet i Sverige. Ett samarbete med KTH och Ericsson.
Behovet av antennbärare kommer att öka med tillsammans med bruket att smarta telefoner.
November 2023 beräknar man att 85,74 % av världens befolkning har en ”smart phone”. Dvs 6,92 miljarder telefoner.

Vad skiljer en mast från ett torn?

Den enklaste förklaringen är att en mast är stagad och ett torn står ostagat. Självklart finns det undantag. Mastens funktion är att bära antenner, belysningar eller andra föremål som behövs lyftas upp från ytan. Det vanligaste materialet är stål som varmförzinkas men den kan även byggas i trä, aluminium och glasfiber. Konstruktionen stagas oftast med varmförzinkade stållinor på flera nivåer.

Höjden varierar kraftigt och de högsta är cirka 325 meter. Ett torn har samma funktion, men kan byggas på en mindre yta då den inte behöver stagas. Man bygger oftast torn i varmförzinkade stålkonstruktioner men även betong är ett vanligt förekommande arbetsmaterial.
Både master och torn behöver tillsyn och underhåll något som man inte alltid tänker på då antennbäraren oftast uppfattas som något fundamentalt som alltid har stått där.